Striptease och feminism på bokmässan

Det har varit en helt sjukt kul bokmässa i år. Min bok har sålt som smör. Det var kö till boksigneringen. Så kul när människor kommer fram och vill ha diskussioner om min bok. Hur den är skriven  – ur feministisk synvinkel. Diskussioner om dialogerna i boken med mera. En tjej kom fram och sa att hon tyckte att den påminde om Diablo Codys verk ( Hon som skrivit manus till bla Juno, Young Adult och tv-serien United States of Tara). De som köpt min bok har varit så gulliga. Tack, tack.
Råkade stöta ihop med Natalia Kazmierska (Aftonbladet) http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article15405582.ab i hotellbaren på Park hotell. Tackade henne för hennes suveräna recension av min bok. Hon sa att hon var helt "hooked" så fort hon började läsa den och hyllade min talang för att skriva sjyssta dialoger.

Efter några öl i baren på Park gick Vertigos illustratör Magnus på toaletten där han råkade hamna intill Leif Pagrotsky. Magnus stod och twittrade samtidigt som han pissade och då frågade Leif om han fick ta en bild av honom ... som han sen twittrade ut. Kul kuf Leif Pagrotsky.

https://twitter.com/Edenborg
Ska läsa C-M Edenborgs roman Mitt grymma öde denna vecka, vilken fått strålande recensioner. Är glad över att jag ges ut på ett förlag som engagerar sig i sina författare. Vertigo är förlaget som runkar till sin egen trumma. De vägrar vara mainstream och satsar på kvalitet. Ganska sorgligt med förlag som Bonniers och Nordstedt som styrs av kapitalism – där författarna blir produkter.

Jag och Caitlin Moran

Jag läste Caitlin Morans bok "Konsten att vara kvinna" häromdagen. Det skumma är att jag och hon har ett liknande språk. Och essensen av det vi skriver om är samma. Hon har sitt upplägg av feminism i sin bok och jag har mitt, men det handlar om samma saker. Det är som om vi båda suttit och tittat över varandras axel när vi skrivit. Hon skriver om hur kvinnor uppmanas till att investera i dyra designerväskor – jag skriver i min bok om samma sak. Hon skriver om skor – jag med. Hon skriver om ett besök på en strippklubb – min självbiografiska berättelse utspelas på en strippklubb.  Hon skriver om kvinnor över trettio som fastnat i botox och under skalpellen – jag skriver om den bisarra utseendefixeringen hos några kvinnor på en strippklubb.

Iiiiiiiiiha på väg till bokmässan, samt länkar till mina artiklar om näthat

Är på väg till bokmässan nu. Ska bli så kul. Iiiiiiiiha. Här kommer en länk till min debattartikel om näthat som publicerades i tidningen Journalisten igår http://www.journalisten.se/debatt/och-du-ska-nathat-doden-do samt en länk till min personliga text om näthat som publicerades i GP igår http://www.gp.se/kulturnoje/litteratur/1.1077551-annelie-babitz-om-att-radda-man-kranker Tycker som jag säger i min GP text att de män som kränker på nätet framstår som väldigt rädda och små. Nästan som om de vore de sista överlevande grottmännen som gör ett sista försök att klubba en kvinna till marken för att sen släpa henne in i grottan igen. Kan meddela att den tiden är förbi. Jag lovar er, ni behöver inte vara rädda, feminismen kommer inte att krympa era penisar även om ni verkar tro det.

Sen tycker jag att det nästan blir komiskt då de som förtalar mig på Flashback och på bloggar inte läst min bok. Allt deras förtal hänger bara i luften. Om de hade läst min bok så hade de förstått vad allt handlar om. Varför pressen ger min bok strålande recensioner kommer de endast fatta då de läst den. Att säga att de som förtalar mig är lika korkade som en tegelsten vore faktiskt att förolämpa en tegelsten.

Bokmässan och boksignering

I morgon börjar bokmässan, vilket ska bli hur kul som helst med massor av intressanta möten och boksigneringar. Drömde häromnatten om pennor. Ja, skrivande pennor i massor. I morgon publiceras också min personliga text om näthat i en stor tidning, samt min debattartikel om näthat i en annan tidning. Det handlar om det näthat jag själv blivit utsatt för i samband med min bok. Det helt sjuka näthat som bla finns på Flashback.
Men ser fram emot bokmässan. Jag kommer att finnas i Vertigos monter på bokmässan för boksignering från kl 15. 00 på fredag och på lördag från kl 14. 00.
Ska bli hur kul som helst att träffa C-M och Erik från Vertigo igen.

Lars Von Trier om Ingmar Bergmans onani

Såg en del av Svt:s dokumentär om Ingmar Bergman igår. Det är hur kul som helst när Lars Von Trier blir intervjuad om Ingmar Bergman. I varenda intervju tjatar han om alla sina tusen brev han skickade till Ingmar men att han aldrig fick något svar. Sen kommer han alltid in på onani. Och då frågar den kvinnliga journalisten honom: "Men varför vill du bara prata om Bergmans onani? Vill du skända honom på något sätt? " Då blir Von Trier tyst ett tag innan han svarar: "Jamen, du tror att jag tänker på någon sån där grotesk gotisk onani, men för Bergman så var onani en konstform." Ja, naturligtvis. Sen kommer Von Trier in på att Bergman hade en liten sädesblåsa och att han var tvungen att vänta i flera dagar innan han kunde onanera. I bakgrunden hör man den kvinnliga journalisten sucka innan hon återigen frågar honom varför han alltid måste prata om onani då han blir intervjuad om Bergman. Alla intervjuer med Lars Von Trier på ämnet Ingmar Bergman är sjukt roliga. http://www.svt.se/bergmans-video/webbexklusivt-tema-tystnad
Här ser man en konstnär som får vara konstnär i all sin barnslighet.
Det skulle vara helt sjukt roligt att se en parodi på Lars Von Trier med Partaj gänget. Skulle vilja se Christine Meltzer som Lars Von Trier, i den rollen. Det skulle bli en "genderbender".
Om en världskänd kvinnlig regissör hade suttit och pratat om Bergmans onani på det sättet så hade hon blivit korsfäst.

Kommentarsfälten - de sjuka männens arena

 Sen recensionsdatumet för min bok började har den fått lysande recensioner. Den får den uppmärksamhet den förtjänar, som den ska ha, för det är en abso-fucking-lutely fantastisk bok jag har skrivit. Punkt. Slut.
Vad gäller "min sinnessjuka fanclub" på FB så har den tystnat. Tack och lov kanske jag borde säga. Allt grovt förtal av mig där inne började innan min bok kommit ut. Det började i samband med all den uppmärksamhet Bakom den nakna huden: en berättelse om avklädning fick i medierna innan den hade släppts.
Allt det näthat jag utsattes för i samband med min bok anser jag bara tydliggör de patriarkala strukturer av makt och underordning som finns i vårt samhälle. Hur en kvinna som tar plats ska tvingas tillbaka in i sitt hörn. Och om hon dessutom är en kvinna som kallar sig för feminist och skriver om saker som står utanför patriarkala normer och värderingar så har hon genast en dödsdom hängande över sig. Varför all rädsla för feminism? när feminism i grund och botten är en samhällsmodell som bygger på demokrati, rättvisa och jämlikhet.
För mig har det alltid varit en självklarhet att vara feminist eftersom jag är född till kvinna och lever i ett land som varken har något jämställdhetsdepartement, eller ens en jämställdhetsminister som kallar sig för feminist

Kan tänka mig att många män gjorde på sig bakom sina skärmar då de fick reda på vad Bakom den nakna huden handlade om. De kastade sig då över sina datorer för att förtala mig och göra ner mig så mycket som möjligt. Men nu när boken är ute så har "min sinnessjuka fanclub" på FB tystnat.  Efter lysande recensioner har de börjat fatta att de faktiskt måste köpa boken och läsa den för att kunna komma med en trovärdig åsikt. Tror dock inte att dessa raljerande mäns intelligensnivå är speciellt hög. Inte hög nog att kunna läsa en hel bok. För dem räcker det med att hata. Hata, hata, hata ... Är det är allt ni kan? Så fort en kvinnlig skribent skriver något så måste ni pissa ner kommentarsfälten med ord som: Pissluder, hora, feministfitta och annat.

Och så kallar ni er själva för toppkommentatorer. Host! Är inte den rätta benämningen på er "topplosers"? Är det inte ni arbetslösa män som sitter hemma i skitiga joggingbrallor, lever på soc eller era exflickvänner som sitter där och hatar? Eller? Vilka är ni som hatar så mycket? Ingen normal människa vill ens gå in i ett kommentarsfält längre för de är reserverade just för er: alla ni sjuka, små, rädda, förbisedda män som hatar kvinnor!

P.S.  Allt ert hat visar bara hur viktig Bakom den nakna huden är.

Vad min bok egentligen handlar om

Det är så kul för nu börjar recensenterna få upp ögonen för dialogerna i Bakom den nakna huden och hur den är skriven. De börjar få upp ögonen för det kvicka, smarta, den skruvade humorn. Jag tackar som djupast Natalia Kazmierska på Aftonbladet http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article15405582.ab när hon säger att min bok är strippens Mad men eller The Office. Bättre betyg kan man inte få. Och att jag får Sex and the city att framstå som Jane Austen. Haha! Underbart. Det kommer att komma fler som kommer att lägga märke till just "hur" min bok är skriven!

Jag börjar också få en del intressanta frågor från andra journalister om mitt skrivande. Var mitt berättande kommer ifrån och så vidare. För det är ju det allt handlar om: kärleken till skrivandet. Varför man berättar. Kärleken till berättelser. Sen så kan de raljerande männen sitta i kommentarsfälten och skrika: "Hora och feministfitta", bäst de vill!

Läs intervjun som handlar om Bakom den nakna huden i Tidningen Kulturen här: http://tidningenkulturen.se/artiklar/litteratur/litteratur-portraett/12909-jag-aer-orolig-oever-den-avhumaniseringen-av-kvinnor-i-vart-samhaelle-en-intervju-med-annelie-babitz

Du är Googlad

Vill tacka kommunikationsföretaget Prime för goda råd under min mediekris. Det är ganska fruktansvärt då man blir utsatt för förtal, kränkningar och osanningar på nätet. Det som skrivs om dig på nätet är ju liksom ristat i sten och kommer att finnas där för alltid ... eller? Vad du kan göra är att styra informationen om dig själv på Google. Välj att starta twitterkonto och minst två bloggar och skriv på. Skriv sanningen om dig själv. Styr informationen om dig själv. Efter allt förtal jag utsattes för i samband med min bok så slutade jag att både äta och sova. Men allt känns lite bättre nu och jag är lite mer hoppfull vad gäller all informationsspridning på nätet.

Sen tycker jag att människor nästan är löjligt dömande vad gäller ämnet i min bok: striptease och feminism. Jag säger bara .... Och! Min bok handlar om min tid i stripteasebranschen. Och! Jag har både en fil kand i humaniora och en journalistexamen från journalistprogrammet och har dessutom jobbat flera år på olika lokaltidningar. Så vad är lite stripp!? Under min stripptid träffade jag människor som pluggade till läkare, till jurister, till sjuksköterskor samtidigt som de strippade. Ska dessa människor dömas pga det? Ska de aldrig få prata om det? Det svenska samhället är löjligt fördömande och moraliserande. "Oj, hon har strippat så då måste jag genast ge mig ut på Flashback och utmåla henne som hora." Är det så alla näthatande idioter tänker? För det första så har striptease inget att göra med prostitution. Stripp är endast stripp. Kanske är det den svenska jantelagen som ligger i grunden till allt näthat. Att ingen får vara bättre än någon annan eller annorlunda. Och enligt dessa små trångsynta varelser så får man ju inte ha strippat och samtidigt tagit en journalistexamen på universitetet. Nej, herregud, det går ju inte.

Obs! Det var prins Daniel som gjorde poledancing till Östermalms hetaste träningsform! Glöm nu inte att gå ut och utmåla prins Daniel som hora på nätet. Nah … det går ju inte för han är ju man och vilken man blir utmålad som manshora på nätet? Svar INGEN.

Om näthat

Och du ska näthatsdöden dö

Hora, feministfitta, hora, feministfitta, hora, feministfitta http://www.fokus.se/2011/07/nar-mobbarna-vinner/och så fortsätter det i ungefär hundra sidor. Måste säga att jag faktiskt blev ganska uttråkad redan under de första tio sidorna av förtal, spekulationer och osanningar om mig själv efter mitt boksläpp på Vertigo i augusti. Tycker att näthatarna tappat stinget totalt. Ibland kunde jag läsa att jag var en judehora, eller wannabe-jude vilket är lite mer kreativt än bara ”Hora, feministfitta. Du ska dö”. Någon hade till och med sagt att jag antagligen tagit mitt efternamn från en liten tysk judisk stad. Men se … vad kreativa ni kan vara. Att bara se er sitta där och skrika ”Hora, feministfitta. Du ska dö”, tråkar ut mig totalt. Och alla dessa anonyma mordhot … Suck!

Jag ser ingen sport i det hela om ni inte menar allvar!

Och när jag gjorde min polisanmälan, ja, då rev polisen naturligtvis den. För om man är kvinna och skribent så ska det liksom vara helt naturligt att bli kallad för hora och feministfitta på nätet varje dag. Och nu förstår jag varför. Det är en skam att varken jag eller medierna sett eller förstått detta ännu: hur förtryckt och förbisedd den svenske mannen är. Hur rädd han är. Hur missförstådd han är. Hur liten han är. Allt detta förtal mot mig och andra kvinnliga skribenter är ju bara ett rop på hjälp. Hör ni inte hans rop? Han ropar: ”Se mig, Snälla, se mig. ” Och detta har han bara av misstag omformulerat till: ”Hora, feministfitta, hora, feministfitta. Du ska dö.”

Vi måste se och förstå de män som hotar kvinnor som tar plats i samhället.http://rodeo.net/lisamagnusson/2012/06/07/troll-och-nathat/ I århundraden har den svenske mannen levt under totalt förtryck. Han har inga rättigheter i samhället. Han dubbelarbetar. Tar hand om barn och hushåll samtidigt som han har ett heltidsjobb att sköta. Hans fru misshandlar honom. Säkerligen så får han också sitta i en mörk garderob minst fem timmar om dagen medan hans fru, den där kvinnliga skribenten gör en raketkarriär och tar mer och mer plats i samhället. Fruktansvärt. Julian Assange har haft rätt hela tiden – detta är feminismens Saudi Arabien. Ni ska veta att jag står på er sida. Jag och alla andra kvinnliga skribenter borde stenas till döds. Omgående. Att ni förtalar och hotar oss på nätet räcker inte. Snälla, ös mer skit över oss. Förlåt, förlåt om jag tagit någon rädd liten mans plats. Förlåt för att jag får skriva böcker, artiklar, reportage med mera. Det är ju sånt som du borde få göra. Du som sitter och skriver: ”Hora, feministfitta, hora, feministfitta”, i kommentarsfälten dagarna i ända. Du som är så rädd och förbisedd i det svenska samhället.  

Till alla näthatare så vill jag bara säga att min bok finns att köpa på Adlibris, Bokus, CDon på nätet, samt på vissa Akademibokhandlar med flera.